Madde v W

Egentligen borde jag sitta och äta middag nu tillsammans med Mathias och 159 personer till i Enskogen men jag sitter med oboy och mackor hemma i lägenheten istället.. Varför undrar ni säkert och det undrar jag också!

Jag och Mathias var bjudna på 170 års fest (60+60+50) i Enskogen. En av dem som fyllde 60 var Mathias släkting Gunilla. Så jag och Mathias åkte och handlade en jättefin bukett åt henne idag och sen begav vi oss iväg mot enskogen vid halv 4 tiden. Middagen var inte förrns 6 men Mathias envisades med att vi skulle åka tidigt. Jag var väldigt stressad när vi åkte hemifrån, jag var inte nöjd med varken håret eller utstyrseln och jag var inte säker på om jag hade packat allt som behövdes. Det var sagt att vi skulle sova hos Mathias farmor och farfar. Vi satte oss i bilen och åkte iväg. Jag var på ganska dåligt humör eftersom jag var stressad och inte fattade varför vi skulle åka så tidigt. Jag ville hellre ha stannat hemma en timme till och fixat mig så jag var nöjd. Men jag orkade inte tjaffsa!

Jag körde eftersom Mathias var på fest igår också och i bilen så öppnade han sin första öl. Jag vart lite irriterad över det för jag tyckre han kunde vänta tills vi var framme och vi båda kunde börja dricka. Då berättar han att hans farmor ringt innan vi åkte och sagt att de fått främmande och att främmandet skulle sova där.. Alltså kunde vi inte sova där. Så nu var vi lite mer än halvvägs på väg, jag var inte nöjd med hur jag såg ut, jag var stressad plus att jag fick reda på att jag kanske måste vara chaufför eftersom vi inte längre hade nån sovplats! Jag vart på dåligt humör såklart och när vi nästan var framme måsta vi svänga in på sidan eftersom jag börjat gråta.

Det låter kanske lite dumt att börja gråta för detta men jag hade faktiskt sett fram emot det här! Samtidigt som jag intygade mig själv att det skulle bli jättekul att åka dit så var jag innerst inne nervös eftersom jag vet att jag lätt känner mig utanför tillsammans med dessa människor. Jag kännder dem inte så väl och de 2 jag känner skulle ha fullt sjå med att stå i baren, hjälpa till och underhålla gästerna. Jag vill inte bara hänga med Mathias och grabbarna heller, det är inte speciellt kul. Och ja, jag vart ännu mer nervös när jag inte skulle ha nått hjälpanda alkoholrus i mig.. Så jag började gråta..

Efter 20 minuter hade vi pratat och jag hade lugnat ner mig lite så åkte vi dit. Det var ganska många där och höll på att fixa iordning inför festen och vi gav blomman till 60 åringen. Hon vart jätteglad. Så vi hjälper till lite å sen står vi och pratar när en annan släkting till Mathias kommer. Hon säger att hon längtar efter att få ta sig en kall öl och Mathias säger typ att ja, det , måste man juh ha här. Då vart jag ledsen iegn eftersom att jag verkligen också ville ha en kall öl men inte fick eftersom han så passande vräkt ur sig att vi inte hade nån sovplats efter han börjat dricka.

Sen slutade aldrig tårarna att rinna. Jag fick nått sorts sammanbrott.. Har ALDRIG varit med om nått liknande förut. Jag försökte verkligen att lugna ner mig men jag bara grät och grät och grät.. Jag hade tänkt att stanna och äta sen åka hem men det gick inte. Jag tog bilen och åkte hem. Mathias stannade men bara eftersom jag försäkrade honom att det var okej. Jag vet verkligen inte vad det var som hände.. Men jobbigt var/är dte!

Jag hade kunnat suttit och ätit och haft jättetrevligt nu tillsammans med Mathias och massa andra men här sitter jag själv, rödgråten och ska kolla på vänner..