Bästa sällskapet

Pennie fick följa med mig runt kyrksjön idag...

Hon var trögstartad, för den första tredjedelen gick hon bakom mig i stort sett hela tiden och jag fick nästan dra henne ibland. Sen tvärvände det och hon drog mig istället, hon hoppade och skuttade och hade massor med spring i benen. När vi gått förbi stora vägen så släppte jag henne och hon galopperade lyckligt iväg. Sen fick hon nått ryck och sprang ifrån mig. Hon stannade till när hon inte såg mig längre men så fort hon fick syn på mig så sprang hon vidare. Lilla skithund!! För att få tag i henne fick jag sätta mig på knä på en gräsmatta och låtsas som att jag hade godis, då kom hon som en kanonkula.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0