Madde v W

Jag jobbade mitt sista arbetspass på lördag, 10-18 och efteråt åkte jag direkt hem. Där packade jag fram tills att klockan blev 23, då gick jag och la mig för att sova lite. Klockan 2 på natten ringde mamma, då var hon, pappa och Pennie framme i Oslo. Jag klev upp och släppte in dem och så fortsatte vi att sova fram till klockan 7:30. Upp, äta lite frukost och sedan var det bara att fortsätta packa, röja och städa. Klockan 12:45 satt jag i bilen, nycklarna till lägenheten på Amalienborg var inlämnade och vi rullade med ett fullastat flyttskåp plus min bil hem mot Ljusdal. 

Då kom tårarna...

Jag satt där på E18 och tjöt som en liten unge. Mamma som satt brevid tröstade mig och fick mig på bättre tankar. Jag lämnar faktiskt Oslo när jag är på topp här, jag kommer alltid att le när jag tänker tillbaka på tiden och allt roligt och lärorikt som jag varit med om. Tänk om det varit tvärtom, om jag varit bitter och sur och känt att jag ödslat bort min tid. Så är verkligen inte fallet! Tack Oslo och alla underbara människor som jag mött under årets gång.

Tack Kirsti för att du anställde mig i världens bästa butik! Tack Jacqueline, Tatjana, Hannah, Victoria, Johanna, Renee, Elise plus alla ni andra jag jobbat tillsammans med som alltid fått mig att trivas och le på jobbet! Tack Thorbjørn för att du alltid kommit in och köpt morgonkaffe! Tack Sara, David, Niklas, Jimmy, Sussi, André, Olle, Kakan, Kattis och Pernilla för att jag fått bo tillsammans med er (på gott och ont). Tack Lina, Nadia, C1, C2, Bo, Viktoria och alla andra underbara vänner som förgyllt mina dagar. Tack mamma Marianne och pappa Bengt för att ni såg till att jag kom iväg på det här äventyret, det är det bästa jag gjort i hela mitt liv!

Åren i Oslo kommer jag alltid att bära med mig i mitt hjärta! ♥