#tbt - Vår förlovning
Ny kategori! Tbt står för throwback thursday och betyder att man helt enkelt går tillbaka i tiden.
Nu kommer jag såklart att gå tillbaka i tiden fler dagar än bara torsdagar men på just torsdagar och under denna kategori kommer det vara lite mer speciella tillfällen.
Jag tänkte starta med den 21 juli 2014. Den här måndagen var ingen vanlig dag utan min och Kristers 2-års dag. 2 år låter så väldigt lite för det känns som jag varit tillsammans med honom så mycket längre. Vi hade sedan länge tillbaka planerat vad vi skulle göra den här dagen, nämligen förlova oss!
Det var en jättefin sommardag och vi gjorde det enkelt för oss. Vi packade en picknickväska med jordgubbar och bubbel sen tog vi fyrhjulingen och åkte upp i Järvsöbacken. Med oss hade vi såklart våran ringbärare Signe. Fast hon var mest intresserad av att klättra i grustagen.
Det var så mysigt och vackert däruppe i skidbacken och vi hade utsikt över hela Järvsö. Det som också var lite kul med våran förlovning var att ingen visste om att vi skulle göra det. Förutom mamma och pappa. Mamma var nämligen barnvakt under tiden vi var och köpte ringar och hon räknade ut vad det var vi höll på med.
Här kommer en bildbomb från dagen:
Nu kommer jag såklart att gå tillbaka i tiden fler dagar än bara torsdagar men på just torsdagar och under denna kategori kommer det vara lite mer speciella tillfällen.
Jag tänkte starta med den 21 juli 2014. Den här måndagen var ingen vanlig dag utan min och Kristers 2-års dag. 2 år låter så väldigt lite för det känns som jag varit tillsammans med honom så mycket längre. Vi hade sedan länge tillbaka planerat vad vi skulle göra den här dagen, nämligen förlova oss!
Det var en jättefin sommardag och vi gjorde det enkelt för oss. Vi packade en picknickväska med jordgubbar och bubbel sen tog vi fyrhjulingen och åkte upp i Järvsöbacken. Med oss hade vi såklart våran ringbärare Signe. Fast hon var mest intresserad av att klättra i grustagen.
Det var så mysigt och vackert däruppe i skidbacken och vi hade utsikt över hela Järvsö. Det som också var lite kul med våran förlovning var att ingen visste om att vi skulle göra det. Förutom mamma och pappa. Mamma var nämligen barnvakt under tiden vi var och köpte ringar och hon räknade ut vad det var vi höll på med.
Här kommer en bildbomb från dagen:
Vardag
"Det är vardagen i livet som är det svåra..."
Citatet ovanför sade en mycket originell människa till mig en gång för säkert 10 år sedan. Mannen som uttalade orden är speciell på så många vis, lite knäpp skulle nog de flesta påstå. Men de där orden fastnade och jag tycker dem är så otroligt kloka och sanna.
När man har barn så ser oftast vardagarna väldigt lika ut, så är fallet här hos oss i alla fall. Klockan ringer samma tid varje morgon, man kliver upp och gör iordning frukost, klär på barnet, borstar tänderna och lämnar på dagis. Sedan åker man vidare mot jobbet och gör sin plikt där. När arbetsdagen är över är det dags att hämta på dagis, åka hem, laga mat och äta middag. Sedan har man mellan 1-2 timmar på sig innan det är dags att natta barnet. När barnet, oftast efter många om och men, sover så är man för det mesta helt slut och orkar inte göra så mycket mer än att dricka te framför TVn. Fast man har ju förstås hunnit starta både disk- och tvättmaskin och lagom tills att man satt ner sin rumpa i soffan brukar dessa två börja tjula. Jag hatar verkligen pipet från tvättmaskinen! Förhoppningsvis hinner man gå och lägga sig i sängen innan man däckar i soffan. Sedan är det repeatknappen som gäller hela veckan.
Jag gillar och mår bra av rutiner. Jag är inte speciellt spontan och gillar inte att "ta dagen som den kommer". Nej, jag vill veta vad som ska hända och när. Jag tycker om att ha kontroll över vardagen men det kan också bli väldigt tråkigt när alla dagar ser likadana ut. Då är det så härligt att rucka på dessa rutiner och göra något annat. Det behöver inte vara en stor ändring, även något mindre kan göra dagen så mycket roligare. Igår hade vi en sån dag, vi ruckade på rutinen!
Dagen startade precis som vanligt och rullade på som den brukar ända fram till hämtning på dagis. Då hämtade jag lillsnuppa och så åkte jag och hämtade upp även Krister. Sedan begav vi oss in till Ljusdal för att handla nya skor till Signe. Det är inte barabara, den där tjejen har en stark vilja och det är inte vilka skor som helst som duger åt henne. Efter en stunds provande så lyckades vi i alla fall komma överens om ett par rosa.
Efter skoshoppingen så hade vi bestämt att vi skulle äta ute. Signe ville absolut ha köttbullar så vi åkte mot en av resturangerna som har à la carte men fick vända på bron då de hade stängt. Den andra restaurangen serverar pulvermos och köpta köttbullar och det vägrar vi att betala pengar för. Så vi åkte helt enkelt tillbaka till Järvsö och satte oss ner vid ett bord på restaurang Öje. Signes köttbullssug hade tydligen lagt sig för hon beställde in spegetti och köttfärssås medans jag och Krister tog en varsin pizza. Å vilken pizza! Jag tog en Öje special, det är en inbakad pizza med tomatsås, ost, skinka, ädelost och creme fraiche. Pizzahimlen!!
När vi var mätta och belåtna samt hade suttit och bara myst ett tag (barnet vet inte vad mysa är så hon utforskade i stort sett hela restaurangen istället) så begav vi oss vidare till matbutiken. Där veckohandlade vi tillsammans hela familjen. Annars är det jag eller jag och Signe som brukar göra det men igår fick även pappan följa med. Lyxade till det och köpte oss en varsin glass till dessert.
När vi kom hem var det inte så lång tid kvar till läggdags för Signe. Men hon hann ändå kika lite på barntv, äta en yoghurt, prova nya skorna, stå en sväng på crosstrainern och köra lite sparkcykel innan sängen kallade. SNÄLLA GE MIG LITE AV HENNES ENERGI!! ;)
Summasumarum! Ett sånt här avbrott i vardagen lite då och då tror jag enbart är nyttigt. Det är så lätt att bara köra runt, runt i samma hjulspår och något så simpelt som att shopppa skor eller äta ute en vardag kan göra så mycket. Låt inte vardagen bli det svåra i livet!
När man har barn så ser oftast vardagarna väldigt lika ut, så är fallet här hos oss i alla fall. Klockan ringer samma tid varje morgon, man kliver upp och gör iordning frukost, klär på barnet, borstar tänderna och lämnar på dagis. Sedan åker man vidare mot jobbet och gör sin plikt där. När arbetsdagen är över är det dags att hämta på dagis, åka hem, laga mat och äta middag. Sedan har man mellan 1-2 timmar på sig innan det är dags att natta barnet. När barnet, oftast efter många om och men, sover så är man för det mesta helt slut och orkar inte göra så mycket mer än att dricka te framför TVn. Fast man har ju förstås hunnit starta både disk- och tvättmaskin och lagom tills att man satt ner sin rumpa i soffan brukar dessa två börja tjula. Jag hatar verkligen pipet från tvättmaskinen! Förhoppningsvis hinner man gå och lägga sig i sängen innan man däckar i soffan. Sedan är det repeatknappen som gäller hela veckan.
Jag gillar och mår bra av rutiner. Jag är inte speciellt spontan och gillar inte att "ta dagen som den kommer". Nej, jag vill veta vad som ska hända och när. Jag tycker om att ha kontroll över vardagen men det kan också bli väldigt tråkigt när alla dagar ser likadana ut. Då är det så härligt att rucka på dessa rutiner och göra något annat. Det behöver inte vara en stor ändring, även något mindre kan göra dagen så mycket roligare. Igår hade vi en sån dag, vi ruckade på rutinen!
Dagen startade precis som vanligt och rullade på som den brukar ända fram till hämtning på dagis. Då hämtade jag lillsnuppa och så åkte jag och hämtade upp även Krister. Sedan begav vi oss in till Ljusdal för att handla nya skor till Signe. Det är inte barabara, den där tjejen har en stark vilja och det är inte vilka skor som helst som duger åt henne. Efter en stunds provande så lyckades vi i alla fall komma överens om ett par rosa.
Nyskorna
Efter skoshoppingen så hade vi bestämt att vi skulle äta ute. Signe ville absolut ha köttbullar så vi åkte mot en av resturangerna som har à la carte men fick vända på bron då de hade stängt. Den andra restaurangen serverar pulvermos och köpta köttbullar och det vägrar vi att betala pengar för. Så vi åkte helt enkelt tillbaka till Järvsö och satte oss ner vid ett bord på restaurang Öje. Signes köttbullssug hade tydligen lagt sig för hon beställde in spegetti och köttfärssås medans jag och Krister tog en varsin pizza. Å vilken pizza! Jag tog en Öje special, det är en inbakad pizza med tomatsås, ost, skinka, ädelost och creme fraiche. Pizzahimlen!!
När vi var mätta och belåtna samt hade suttit och bara myst ett tag (barnet vet inte vad mysa är så hon utforskade i stort sett hela restaurangen istället) så begav vi oss vidare till matbutiken. Där veckohandlade vi tillsammans hela familjen. Annars är det jag eller jag och Signe som brukar göra det men igår fick även pappan följa med. Lyxade till det och köpte oss en varsin glass till dessert.
När vi kom hem var det inte så lång tid kvar till läggdags för Signe. Men hon hann ändå kika lite på barntv, äta en yoghurt, prova nya skorna, stå en sväng på crosstrainern och köra lite sparkcykel innan sängen kallade. SNÄLLA GE MIG LITE AV HENNES ENERGI!! ;)
Nöjdt energiknippe som visar upp sina skor
Vecka 39
Idag är det tisdag och jag går in i vecka 39 i graviditeten.
Det känns lite bakvänt att börja skriva om den så här sent, bara 13 dagar kvar till beräknad födsel. Bebben är ju faktiskt färdig nu, den ligger bara och gosar till sig. På 1177s sida står det att fostret väger ca 3,2 kg och är ungefär 50 cm långt. Jag har svårt att ta in att det befinner sig en 3 kilos bebis inuti min mage trots att det är väldigt uppenbart på min form.
Jag har mått väldigt bra under hela graviditeten, enligt min barnmorska har jag haft en drömgraviditet. Jag har inte mått illa under en endaste dag, har inte haft någon foglossning eller andra komplikationer. Jag var dödstrött en period i början av graviditeten, led av falsk ischias under 2 dagar runt vecka 20, hade problem med matos och dålig matlust ganska länge i början och mitten, blött mycket näsblod nu på slutet och haft lite ont i ryggen. Vissa dagar nu senaste tiden har jag spenderat framför TVn i soffan. Det har krävts en riktig insats enbart för att orka hänga tvätten dessa dagar. Fruktansvärt frustrerande när man är van att kunna hålla ett högt tempo hela dagarna. Jag trivs inte alls med att känna mig så här begränsad, varken när det gäller orken eller rörelsefriheten. Trots att jag enbart gått upp 13 kilo så känner jag mig lika smidig som en valross på land.
Det känns lite bakvänt att börja skriva om den så här sent, bara 13 dagar kvar till beräknad födsel. Bebben är ju faktiskt färdig nu, den ligger bara och gosar till sig. På 1177s sida står det att fostret väger ca 3,2 kg och är ungefär 50 cm långt. Jag har svårt att ta in att det befinner sig en 3 kilos bebis inuti min mage trots att det är väldigt uppenbart på min form.
Jag har mått väldigt bra under hela graviditeten, enligt min barnmorska har jag haft en drömgraviditet. Jag har inte mått illa under en endaste dag, har inte haft någon foglossning eller andra komplikationer. Jag var dödstrött en period i början av graviditeten, led av falsk ischias under 2 dagar runt vecka 20, hade problem med matos och dålig matlust ganska länge i början och mitten, blött mycket näsblod nu på slutet och haft lite ont i ryggen. Vissa dagar nu senaste tiden har jag spenderat framför TVn i soffan. Det har krävts en riktig insats enbart för att orka hänga tvätten dessa dagar. Fruktansvärt frustrerande när man är van att kunna hålla ett högt tempo hela dagarna. Jag trivs inte alls med att känna mig så här begränsad, varken när det gäller orken eller rörelsefriheten. Trots att jag enbart gått upp 13 kilo så känner jag mig lika smidig som en valross på land.
Jag börjar bli rätt less på att vara gravid just nu men är ändå väldigt tacksam för att jag sluppit illamående och smärta. Jag har kommit lindrigt undan om man jämför med de flesta och snart är belöningen här. Jag är också otroligt imponerad över att min kropp är så fantastisk att den faktiskt klarar av att tillverka en ny människa.
En ny start
Den senaste tiden har en längtan av att få skriva av sig växt sig större hos mig.
Mycket har hänt sedan jag sist satt och knappade in ett inlägg här. Det har gått nästan 2 år sedan den 16 augusti 2013 då jag skrev om den somarens sista MRL. Ändå är mycket även sig likt så jag tänkte att denna förhoppningsvis lyckade nystart får börja med en updatering på hur livet ser ut just nu för mig.
Mycket har hänt sedan jag sist satt och knappade in ett inlägg här. Det har gått nästan 2 år sedan den 16 augusti 2013 då jag skrev om den somarens sista MRL. Ändå är mycket även sig likt så jag tänkte att denna förhoppningsvis lyckade nystart får börja med en updatering på hur livet ser ut just nu för mig.
Bilden ovanför har ni redan sett, det är min nya header här på bloggen. Det är bilder ifrån familjefotograferingen vi var på för tre veckor sedan. Jag, Krister, Bebben och Signe förevigade oss på bild under en förmiddag och resultatet blev fantastiskt. Det var min underbara och duktiga vän Kattis som fotograferade oss, all cred till henne! Vi blev supernöjda med bilderna och jag lovar att det kommer dyka upp fler av dessa i framtida inlägg.
Det är alltså så här som min familj ser ut just nu, en fantastisk sambo, världens goaste fyraåring och en liten bebis på gång. Vi har valt att kalla den för Bebben eftersom vi inte har tjuvkikat om det är en tjej eller kille. Det vi vet är att den är färdigbakad omkring den 11 maj vilket faktiskt betyder att den kan titta ut när som helst nu.
Det är alltså så här som min familj ser ut just nu, en fantastisk sambo, världens goaste fyraåring och en liten bebis på gång. Vi har valt att kalla den för Bebben eftersom vi inte har tjuvkikat om det är en tjej eller kille. Det vi vet är att den är färdigbakad omkring den 11 maj vilket faktiskt betyder att den kan titta ut när som helst nu.
Bild från rutinultraljudet vi gjorde den 10 december
Vi bor fortfarande kvar i Storsved i vårt lilla mysiga hus som vi hyr. Vi har insett att inom en inte alltför lång framtid kommer vi behöva en större bostad och vi har mycket tankar, funderingar och planer kring det nu. Vi trivs fantastiskt bra här i Järvsö och kommer stanna kvar här.Jag tog min examen som friskvårdskonsult i vårast vilket betyder att pendlandet till Sundsvall är över. Jag startade ett egent företag, Health by me, redan första året när jag studerade. Där blev det mest massage som utfördes men även några kost- och träningskunder.
13 juni var det examensdag
Innan skolan var slut hade jag lyckats få tag i inte mindre än två jobb. En anställning som timvikarie på Addera Omsorg, en privat hemtjänst, och en på Wahlins hem och inspiration, en gåvo- och inredningsbutik. Ingen av dessa jobb har egentligen speciellt mycket med en friskvårdskonsult att göra men det gjorde mig ingenting. Jag var ganska mättad på hälsosnack och kände att jag behövde göra någonting annat ett tag.
Under året jag varit anställd hos de båda företagen har jag fått jobba mycket och jag har trivts otroligt bra på båda ställena. Så bra att mitt eget företag blivit lidande, jag har inte satsat alls på det. Men det känns inte som en förlust, jag är nöjd med mitt val.
Sedan den 13 mars går jag nu hemma på graviditetspenning, det är både skönt och tråkigt. Skönt eftersom jag hunnit ordna med allt som ska fixas innan Bebben kommer och jag har kunnat vila upp mig. Tråkigt eftersom jag är förbaskat dålig på att gå hemma. Jag är van att jobba och ha mycket att stå i, det är väldigt ovant att kunna spendera en hel dag på soffan. Det kliar lite i fingrarna men jag försöker tänka att snart har jag en liten här hemma som kommer kräva otroligt mycket av mig och då är det bra att jag är utvilad och redo.
Nu har ni fått en liten första sumering om vart jag står i livet. Jag misstänker att det kommer bli en hel del tillbakablickar på det som varit blandat med det som händer här och nu. Det känns i alla fall väldigt bra att skriva igen och jag hoppas ni finner det intressant att läsa.
Nu har ni fått en liten första sumering om vart jag står i livet. Jag misstänker att det kommer bli en hel del tillbakablickar på det som varit blandat med det som händer här och nu. Det känns i alla fall väldigt bra att skriva igen och jag hoppas ni finner det intressant att läsa.
