19 maj 2016

Vad hände egentligen?

Ett helt år har gått sedan våran lilla Nora föddes. Det mest hektiska året i mitt liv även fast jag tillbrigat så mycket tid i soffan. Så mycket som har satts på vänt för att kunna lägga nästan all energi på den lilla nya familjemedlemmen. En liten bebis som älskar närhet och uppmärksamhet och som vill ha det mest hela tiden. En envis tjej som tycker om att vara med och att vara vaken. 

Lätt det jobbigaste året i hela mitt liv men jag skulle göra om det i tusen till för hennes skull. Vad jag önskar att jag hade mer tid till att träna, till att laga mat, till att läsa tidningar, till att blogga... Men min tid är hennes och min familjs just nu så allt annat får som sagt vänta. 

På återseende! =)

♥ Nora Lin Maria - 1 år ♥

 

Bebisbubbla

Den 18 maj kom HON äntligen! Våran lilla tjej! ♥

Vi är såklart inne i världens bebisbubbla nu och vi får se när jag tänker komma tillbaka till verkligheten. Jag börjar skymta den lite bakom all lycka, stress och trötthet. Just nu ligger all fokus på att försöka ta det lugnt och finnas till för lilla snuttan närhelst hon behöver det. Samtidigt ska storasyster också ha sin tid och att ha mat på bordet är också viktigt. Återkommer så småningom! 
 
 
 

När det gör ont blir jag nervös

Nej, det har inte tittat ut nån Bebbe inatt heller...

En kollega gav Bebben smeknamnet Blyger igår, tycker det passar väldigt bra... Fast 4 dagar över tiden är ju inte ovanligt eller speciellt långt egentligen. Men nog går dagarna långsammare nu när vi passerat det beräknade datumet. Jag försöker att inte tänka på det alltför mycket och hålla mig sysselsatt. Än har jag inte blivit galen i alla fall.

När jag gick och la mig igår kväll så hade jag en molande värk och som små stickningar neråt. Men det var inga större problem att somna. Jag vaknade en gång av att det gjorde ont, men precis som de gånger det hänt förr så avtar smärtan efter bara några sekunder och sedan blir det lugnt igen. När det här händer fylls jag av en skräckblandad glädje. Första gången väckte jag Krister och var överlycklig, nu börjar jag bli mer nervös. Sanningens ögonblick närmar sig och jag är fullt införstådd med att det kommer göra ont, väldigt ont. Jag förstår också att det kommer vara värt det och jag är redo att gå igenom det för att få min belöning, min skatt, min bebis. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var nervös, för det är jag. När jag vaknar och det gör sådär ont så får man en liten glimt av hur det kommer att kännas. Bara det att när det är dags kommer inte värkarna att släppa efter några sekunder och de kommer bli kraftigare och kraftigare. Som sagt, skräckblandad förtjusning. 

 

#tbt - Signes födelsedag

Denna torsdag tänkte jag inte förflytta mig så långt tillbaka i tiden. 

För bara en par månader sedan, på kvinnodagen den 8 mars så fyllde Signe 4 år. Tänk när man var liten, då var ens födelsedag så otroligt speciell och man längtade till den varenda dag resterande året. Så var det i alla fall för mig, och så är det för Signe. Veckorna och dagarna innan var så långa för henne och hon frågade ibland flera gånger om dagen hur långt det var kvar tills hon skulle få ha kalas, äta tårta och få paket. 

När dagen ääääntligen kom så var hon såklart överlycklig. Den rosa favoritklänningen skulle hon ha på sig och sin prinsesstiara. Till frukost önskade hon sig en leverpastejsmacka, yoghurt och äpple. Vi pyntade mackan med ett ljus och självklart fick hon även ett paket som innehöll ett bondgårdspussel.

 
När hon ätit sin frukost framför barntv så var det dags att göra klart tårtorna. Dagen innan hade hon och jag gjort iordning dem så det var "bara" pyntet kvar. Vi spritsade grädde på kanterna av tårtan och sedan satte vi färgade minimarshmallows över hela tårtan. Vi hade också köpt marsipanrosor för det ville hon ha. Det var ett jäkla pill att peta dit alla de där små marshmallowsen på de två tårtorna men också rätt mysigt, i alla fall under de 15 minuterna som Signe satt brevid mig och hjälpte till. Sedan tröttnade hon och jag fick göra resten själv. Tårtorna blev i alla fall riktigt fina och goda!

 
Vi hade delat upp kalaset i 2 omgångar, först kom släkten och sedan vännerna. Det var ett klokt beslut. Kalaset flöt på riktigt bra och Signe njöt av alla besökare som kom för att fira henne och hon blev överlycklig över alla paket hon fick. Av mig och Krister fick hon en sprojlarns ny cykel och den skulle såklart invigas omedelbums!

 
På kvällen somnade hon ovaggad och lycklig, det blev en riktigt bra dag och både födelsedagsbarn, föräldrar och gäster verkade nöjda. =)


Lax- och sparrispaj

Igår bjöd vi över min mamma och pappa på middag.

Det var Signes förslag och jag tyckte det var en väldigt bra idé. Jag börjar bli väldigt uttråkad av att gå hemma och när man får någonting att göra går dagarna mycket fortare. Så igår slängde jag ihop en riktigt god paj med inspiration ifrån Jennys matblogg

Lax- och sparrispaj
Du behöver: 
150 g smör
3 dl mjöl 
2 msk kallt vatten 
paprikapulver

200 g varmrökt lax
1 pkt sparris
1 liten purjolök

3 ägg
3 dl grädde
fryst dill
salt och peppar

riven ost 

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader (varmluft 200 grader).
Mixa ihop pajdegen, jag använde hälften vetemjöl och hälften dinkel.
Ett tips är att ha i lite paprikapulver i pajdegen, det blir supergott!
Tryck ut degen i en pajform, nagga och ställ in i frysen i 20 min. 

 
Under tiden hackar du sparris och purjo, spara 6 hela sparris till dekorering.
Stek dessa mjuka i en stekpanna tillsammans med en klick smör. 

 
Vispa ihop äggstanningen.

 
Förgrädda pajskalet i 10 minuter innan du fördelar sparris- och purjoröran och laxen däri. 
Dekorera med de hela sparrisarna. 
Häll över äggstanningen och slutligen toppa med riven ost. 

 
Grädda i ca 20-30 minuter tills pajen fått fin färg. 

Servera tillsammans med en god sallad och en krämig sås. Jag gjorde en enkel men supergod sås på creme fraiche, chilisås och peppar som passade ypperligt till. 
 

Vecka 41

Igår gick vi in i vecka 41 i graviditeten. 

Idag har jag gått 2 dagar över tiden, MEN barnet är inte överburet förrns vecka 43. Så Bebben har fortfarande tid på sig att komma ut innan det blir dags för igångsättning. På 1177s hemsida står det såhär:

"Många tycker att det är frustrerande att vänta på att barnet ska komma. Men det finns flera fördelar med att vara gravid länge. Kroppen hinner mogna, livmodertappen blir mjuk och hormonet relaxin hinner mjuka upp bäckenfogarna ytterligare. Det kan göra att förlossningen blir smidigare. Livmodermunnen blir mjuk och börjar öppna sig, och kroppen blir bättre förberedd på att föda barn. Att föda när kroppen sätter igång av sig själv är alltid bäst så länge det inte finns några komplikationer."

Det låter faktiskt inte helt fel med lite fördelar och som sagt, Bebben har fortfarande tid på sig. Jag har lite känningar, mensvärk, om dagarna som kommer och går. Men de gör inte speciellt ont utan är mer en molande känsla. Sammandragningar får jag lite titt som tätt och det är imponerande hur hård magen kan bli då. Ibland är det svårt att sitta så jag blir tvungen att lägga mig en stund tills de släppt.
Inatt vaknade jag 3 ggr av att det faktiskt gjorde ont och förhoppningar tändes, men imorse var det borta. Ingen Bebbe än inte!
 
Gårdagens magge!

 
 

Grönsakspasta

För ett tag sedan så hittade jag en produkt jag skulle vilja tipsa om, nämligen grönsakspasta!

Jag hittade den här pastan på ICA i Järvsö, den heter Pastella, är tillverkad i Finland och innehåller så mycket som 40% grönsaker. Den ena är orange och innehåller morötter och den andra är grön med broccoli och ärter. 


Vi har ätit dessa några gånger nu och igår utbrast barnet "Åh ja, gomat!", så för en pastaälskande 4-åring är dessa verkligen toppen. Konsistensen är som färsk pasta, dock kladdigare. Man ska spara 1 dl av kokvattnet och blanda med pastan innan den serveras, annars klibbar den ihop så det gäller att inte missa det. 

Igår serverades pastan tillsammans med köttfärssås som jag hade boostat med linser. Det är också ett tips, att blanda ner en förpackning med färdiga linser. De smakar inte speciellt mycket men höjer näringsvärdet på köttfärsen. Signe märker ingen skillnad och säger aldrig nått om det. Hon drog i sig 2 portioner av detta igår.

 
 

BF 150511

Idag är den här, dagen då Bebben är beräknad att komma ut.

I 40 hela veckor har vi räknat ner till just den här dagen. Det har gått förvånansvärt snabbt måste jag säga. Jag var inställd på och trodde att tiden skulle gå så segt så segt men det har den inte. Jag tycker inte det var längesedan vi i början av december sa till Signe att först ska Madde fylla år, sedan kommer tomten, sedan fyller du år, sedan ska pappa fylla år SEN kommer Bebben! Och nu är det maj, 11 maj 2015, Bebbens BF. 


Än har ingen Bebbe dykt ut och jag misstänker att den inte planerar att göra det heller. Vi får nog gott hålla oss några dagar till innan lillasyster eller lillebror kommer. Dagen till ära gjordes i alla fall ett sista besök hos min barnmorska. Snacka om rutinundersökning, 8 minuter var jag inne hos henne. Först vägning, koll av blodtryck, kolla om Bebben fortfarande var fixerad, mätning av magen och mätning av hjärtljud. Allt var bra, blodtryck 115/74, magen mätte 36 cm och hjärtljuden 144. 

Jag fick tid för "vecka 41 undersökning". Den görs i Hudiksvall och vi fick tid den 20 maj men jag hoppas att Bebben är ute tills dess så vi slipper. Det är ju hela 9 dagar dit och även om jag inte är superstressad över att Bebben verkar ha det alldeles för bra därinne så hoppas och tror jag ändå den ändrar sig och kommer ut ganska snart. 

 

Underbar helg

Vilken fantastisk helg vi haft!

Den har varit lång och vi har hunnit med mycket känns det som. De är så ovant att ha Krister hemma hela helgen, jag är så van att han alltid jobbar i alla fall någon av dagarna. På fredagen slutade till och med Krister lite tidigare än han brukar. Han och Signe passade då på att arbeta lite ute, de tog fyrhjulingen och fixade till grusplanen. 

 

På fredagkväll åkte vi till Route 84 i Forsa. Vi var inbjudna av svärmor Gerd som bor i Iggesund, hon tyckte det var dags att vi träffades allihopa. Jag, Krister, Signe och Kristers bröder Sam och Emil samt Emils flickvän Linda var där ifrån Melins släkte och Gerds sambo Micke hade med sig sina 2 döttrar med pojkvänner. God mat och trevligt sällskap, en lyckad kväll.

På lördagen var det riktigt härligt vårväder med strålande sol. Signe vaknade halv 8 så hon och jag klev upp då. Pappan gav vi en välbehövd sovmorgon innan vi väckte honom med brunch och nybakta scones. Jag tycker verkligen om att bruncha, och sconesen blev så fantastiskt bra den här gången. Inte så kompakta utan luftiga och goda. 

 
 
Sedan gick Krister och Signe ut medan jag fick inspiration för att packa undan alla vinterkläder. Vilken bra plats det helt plötsligt blev i garderoben i hallen, vinterkläder tar sådan fruktansvärd plats. Vi fick även besök av några vänner som kikade in på en kopp kaffe. Ibland behövs inte mer än så för att det ska piffa upp dagen lite. 

På lördagkväll var vi bjudna till våra grannar Kristina och Johan på fika och spelkväll. Kristina gjorde en chokladpaj som var riktigt kladdig och god. Vi spelade Absolut överrens och Rappakalja, riktigt roliga spel båda två. Det blev en hel del skratt och en mycket trevlig kväll även denna dag. 

Igår var det gråväder och då passade JAG på att ta sovmorgon. Eller i alla fall mysmorgon. Signe vaknade även då halv 8 och efter det hade jag svårt att somna om. Jag tog istället fram en bok och låg i sängen och läste en par timmar. Det var längesen och kändes så otroligt lyxigt. Lika bra att passa på, sista chansen nu innan Bebben kommer. 

Hela söndagen blev faktiskt en slappdag. Vi hängde en hel del i soffan men vi lyckades faktiskt göra något kreativt också. Vi bakade både muffins och chokladbollar. Det var så mysigt att ha hela familjen kladdandes i köket och resultatet blev lyckat. Vad barnsligt gott det är med chokladbollar. 


Det känns som att vi fått en del saker gjorda i helgen och hunnit med massor av roligheter och även mys. Jag kunde inte låta bli att lägga upp bilden här ovanför. De där två alltså! Det går då inte att ta miste på att de är släkt... ;) 

 



Smoothies, en gravids räddning?

Jag har faktiskt inte haft några direkta cravings under min graviditet.

MEN något som jag ätit/druckit väldigt mycket är smoothies och juicer. Under den första halvan av graviditeten så var jag ganska känslig mot matos. Inte så att jag mådde illa men det hände ofta att när jag hade lagat färdigt maten och vi skulle sätta oss för att äta så var jag inte ett dugg sugen på det jag lagat. Jag har också under hela graviditeten haft svårt att äta ordentliga portioner, jag har bara fått i mig mindre mängder mat. Många gånger har Signe ätit mer än vad jag gjort.

Jag har heller inte varit speciellt sugen på grönsaker. Paprika är till exempel en grönsak jag vanligtvis tycker väldigt mycket om men under dessa månader har jag inte tyckt att den smakat någonting. Kroppen kan verkligen bete sig knasigt...

Eftersom jag är kostintresserad och till och med utbildad inom ämnet så har dessa faktum oroat mig lite. Jag vet att min kropp behöver extra mycket näringsrik och bra mat nu när den har en liten parasit innuti sig som också ska tillgodose sig en massa byggstenar. Sen är kroppen smart, jag vet att Bebben får det den behöver. Min kropp prioriterar bebisen framför sig själv och den kommer, om så behövs, att ta ifrån mina sparade depåer. Detta kommer dock att påverka mig, jag kommer bli trött, orkeslös och må sämre. Det har jag absolut inte haft lust med!

Så lösningen då? Jo, för det första så har jag varit väldigt noga med att äta mellanmål. Då jag oftast bara fått i mig mindre mängder mat så har det istället blivit ofta. "Second breakfast" är exempelvis numera standard för mig, jag äter någonting innan jag lämnar Signe på dagis och sedan runt 10 tiden plockar jag i mig något mer.

Jag har hela tiden haft tänket "många bäckar små". Det är bättre med en skiva paprika på min macka än ingen alls. Får jag i mig två körsbärstomater är det bättre än inga och ett halvt skivat äpple i filen räcker om det är vad jag orkar. Har jag varit sugen och öppnat kylskåpet så har jag tagit några nötter medans jag bestämt mig för vad jag vill ha, osv. 

För att få upp "nyttigheten" i maten har smoothies och juicer blivit två av mina bästa vänner. Nästan varje dag startar jag min första frukost med ett glas av Paulúns superjuice. Gärna smaken apelsin och havtorn som jag spetsat med några frysta jordgubbar, nån bit fryst broccoli och eventuellt lite färsk ingefära. Det låter kanske knasigt men efter några sekunder i min älskade mixer så får jag en härligt kall och god juice och jag lovar, det smakar inte ens broccoli.

Smoothies har jag druckit både som frukost och mellanmål. Det bästa med en smoothie är att man kan variera den otroligt mycket och wow vad jag varit uppfinningsrik när det gäller saker jag stoppat i dem under den här perioden. Det är så lätt att "gömma" smaker i en smoothie eftersom den nästan alltid blir god, vad man än stoppar i för tok. Min bas ser dock alltid likadan ut, det är alltid bär, banan och någon slags mjölk i mina smoothies. Favoriten just nu är hallon, blåbär, banan och komjölk. Sedan tillsätter jag alltid någon grön bladgrönsak, grönkål och babyspenat fungerar utmärkt. Jag häller även i ett gäng gojibär, pumpakärnor och chiafrön. Sedan är det bara att experimentera! Grönsaker, frukter, bär, nötter, nötsmör, kokosolja, yoghurt, kvarg, keso, juicer, nötmjölk av alla dess slag, och allt annat man kan komma på att pluppa i. Allt för att göra smoothien så näringstät som det bara går, fullproppad med vitaminer, mineraler och andra nyttigheter!

Något jag dock inte stoppat i min smoothie under den här perioden är ägg. När man är gravid ska man inte äta råa ägg men annars så rekomenderar jag det eftersom att ägg innehåller massor med bra grejer och förstärker mättnadskänslan väldigt bra. 

 
Jag vill avsluta det här inlägget med att påpeka att jag självklart haft förfärliga kostdagar och jag har ätit socker och mycket annat skit, speciellt under den andra halvan av den här graviditeten. En period åt vi väldigt mycket halvfabrikat eftersom jag inte orkade eller hade lust att laga mat. Men tack vare mina små knep så har kostnörden inom mig kunnat stressa ner och ta det lugnt. Jag vet att jag i alla fall fick i mig frukt, bär och grönsaker till frukost och mellanmål fast jag levt på varma mackor resten av måltiderna. Och det var ju faktiskt en skiva tomat på den där flottiga mackan... ;)


#tbt - Min examen

Torsdag igen och dags för tbt!

Idag har jag valt att skriva om min examen. För snart ett år sedan, den 13 juni 2014 var det dags. Efter 2 års pluggande skulle vi äntligen få lön för mödan. 


Dagen startades tidigt hemma i Storsved. Klev upp och gjorde mig iordning för att sedan ta med mig Krister, Signe, mamma, pappa och Pennie till Sundsvall. Dagen innan hade jag kapat barret så det var i en helt ny frisyr som jag mötte upp mina klasskamrater på Skvadern. 

Dagen startades med att vi fick underhållning av ett band, lärare och klasskamrater och såklart delades våra examensbevis och betyg ut. Vi fortsatte sedan vidare upp till Norra Berget där vi åt vår examensbuffé. Jag och Terese, som bodde med mig de flesta utav skoldagarna, tog oss en promenad upp dit. Terese hade haft en helvetesmorgon så vi skvallrade om den samtidigt som vi drack cava på vägen. 
Buffén var väl ingen superhöjdare men det var mysigt att sitta vid långbord och ha "den sista måltiden" med klassen. 

När vi ätit färdigt fick vi ställa upp oss och det blev fotograferingsdags. Tyvärr var det två av klasskamraterna som inte var där. Det hade såklart varit roligare om alla kunde komma men ibland blir det bara inte så. 


Malin, Yonathan, Sandra, Sanna, Kennedy, Catrin, Bea, Peter, Alina, Jocke, Lillebill, Fanny, Sandra, Susanne, Cajsa, Angelica, Yvonne, Julia, Kristina, Anna, Johanna, Marren, Terese, jag och Anna var i alla fall där!

Sedan var det dags att säga hej då och åka hem. Det var såklart blandade känslor när man lämnade skolan och klassisarna. Men jag kände ändå mest att det var skönt. Äntligen är det över! Jag var såklart less på pendlandet och det kändes så skönt att äntligen få slippa det. Jag har också insett under dessa år att jag inte är någon plugghäst, jag trivs inte speciellt bra med att studera. Även om det är intressanta ämnen så gillar jag inte att ha "måsten" som exempelvis tentor och inlämningsuppgifter. Jag trivs bättre ute i arbetslivet. Jag kan ändå tänka mig att studera igen, om det skulle vara så att jag hittar någonting som jag verkligen vill utbilda mig till eller någon kortare kurs. För kurser har jag ingenting emot. Jag tycker om att lära mig nya saker men fulltidsstudier under flera år är helt enkelt inte min grej. 
Nu står det i alla fall i mitt CV att jag är utbildad friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning samt att jag är diplomerad massör, kostrådgivare och fysledare. Det är jag stolt över!

Avslutar inlägget med en bildbomb:

 






 

Avslutning Born to Move

Igår kväll var det avslutning för Born to Move.

Kom precis på att jag har nog inte skrivit om Born to Move tidigare. Det är i alla fall träning för barn och ungdomar, ett koncept som Les Mills tagit fram. 

Genom Gymmix så har jag och två instruktörer till, Anna och Johanna, kört 6-7 år och 8-12 år. 14 onsdagar denna termin blev det och igår var det alltså avslutning. Dagen till ära hade vi bjudit in släkt och vänner att komma och kolla på barnen. De visade upp lite av vad vi haft för oss, dans, kick och box, lekar, yoga mm och sedan bjöd vi på fika. Barnen skötte sig galant och föräldrarna uppskattar alltid att få se vad vi har hållit på med. 

 
För mig var det sista "träningspasset" under graviditeten. Jag trodde väl aldrig att jag skulle klara av hela terminen, att jag skulle orka hoppa och studsa ända in i vecka 40. Det är klart att jag blir anfådd och svettig så mycket lättare nu och vissa moment kan jag inte vara med på, rolling burpees till exempel. Men jag är där och kör mina låtar och det fungerar. Jag är oerhört tacksam för det! 

 
Igår var det även avslutning på Signes Bamsegympa som hon går på. Det är så synd att det var samma tid och dag som BTM:s avslutning för jag hade så gärna varit där och kikat på henne. Men Krister var såklart där och Bamsegympan har varit deras grej den här terminen. Jag var med på avlutningen förra terminen och får se till att vara lite mer delaktig i hela Bamsegympan nästa termin, för då kommer jag inte instruera någon träning alls. Jag tar en termins ledighet från instruktörsyrket helt enkelt. 

 

Vecka 40

Idag går jag in i vecka 40 i graviditeten. 

Enbart 6 dagar kvar till beräknad förlossning men det är relativt lugnt innuti magen. I söndags hade jag endel förvärkar men de lugnade ner sig natten mot måndagen. Sedan dess har jag bara känt lite "mensvärk", tryck och nån stöt, förutom Bebbens rörelser förstås. Det verkar inte som Bebben har någon större brådska ut till oss.

 
Igår var jag till barnmorskan och där konstaterades att allt såg bra ut. Fick som vanligt börja med att väga mig, 11 kilo har jag gått upp sedan inskrivningen. Men jag hade gått upp en par innan dess också så 13 kilo plus ligger jag på totalt. Det känns som en lagom viktuppgång, jag är så tacksam att det inte är 30 kilo plus. 

Sedan kollade vi blodtrycket som var 116/72, också bra. Hon kände så Bebben fortfarande var fixerad vilket den varit i över 2 veckor nu. Mätte magen, 35 cm visade måttbandet på och hjärtljudet på Bebben var 144. När hon skrev in alla värden i sin dator så visade programmet att jag följer min kurva som jag ska. Exemplarisk Bebbe! 

Enligt 1177 så kan vikt och längd variera mycket men bebisen väger i genomsnitt 3600 gram och är 51 cm lång nu. Jag tycker det ska vara trångt därinne och att det skulle vara mycket behagligare att få komma ut. Men som förstföderska är det ju vanligt att gå över tiden så vi får väl se när Bebben har lust att komma! 


Egentid

Det här med att göra sig tid för varandra när man har barn är inte alltid så lätt.

Inte gör min sambo det enklare heller genom att jobba som ordningsvakt väldigt många helger. Nu i helgen var han ledig och senast han var det var i januari när han och jag var i Stockholm. Han jobbade 15 helger i rad! Även om han "bara" jobbar lördag natt så förstörs även söndagen då han kommer hem runt halv 4 på natten och vill sova minst till klockan 12 dagen efter, gärna längre. Då har jag och Signe oftast redan varit igång i 5 timmar och halva dagen gått för oss. 

Vi brukar försöka göra oss tid att gå på bio eller äta ute bara vi två ibland men nu var det alldeles för längesedan. Något vi däremot är ganska duktiga på att göra är att ungefär en gång i veckan luncha tillsammans. Idag gjorde vi det och de där 45-60 minutrarna gör mycket även om det inte alls är som när man får en hel kväll tillsammans. Idag var vi på Järven och åt dagens. De hade lite olika att välja på, Krister åt ryggbiff och jag åt en fiskgryta. Jag tycker det är väldigt trevligt att slippa laga lunch hemma och äta själv som jag för det mesta gör nu när jag är hemma på graviditetspenning. Kvalitetstid och go´mat i ett! 

 

Underbara Stenegård

Vilket privilegium vi har som bor så nära Stenegården här i Järvsö. 

Igår startade vi dagen med att äta frukostbuffé på Trädgårdscaféet som ligger på/i (hur man nu säger) Stenegård. Riktigt mysigt att få starta dagen så. Man sitter innuti ett stort växthus tillsammans med spirande skott och njuter av sin mat. Våfflor, smörgåsar, yoghurt, korvar, ägg, paj mm finns det att välja på från buffén. Jag misstänker att det kommer bli många bruncher där i sommar. 

 
Vi satt länge och bara njöt av både maten och värmen. Det var strålande solsken ute och det blev riktigt varmt och skönt inne på caféet. Signe hade inte riktigt ro i kroppen att vara inne så hon var utomhus och skuttade runt. Det är också så himla skönt med Stenegård, att man kan släppa barnen lite.

När vi brunchat färdigt gick vi vidare till "Barnens Stenegård". Där finns bland annat "Barnens trädgård" där de kan sätta sina egna plantor. Det har inte öppnat för säsongen än men något som däremot har öppnat är lekområdet med flertalet lekstugor, eller snarare lekhus. Jag tror det är 6 stycken superfina minihus som barnen kan leka i. De är inredda lite olika, vissa med skolbänkar, nått med utklädningskläder, roliga speglar mm. Fantastiskt! Förutom husen finns också en stor sandlåda med spadar och hinkar samt rockringar och styltor. På bilden nedan ser ni ett av lekhusen, superfina!

 
 

Om

Min profilbild

Madde

Nu har du ramlat in hos mig, Madeleine. Bor i ett litet hus i natursköna Järvsö tillsammans med min sambo Krister och bonusdottern Signe. När som helst anländer även Bebben, Signes syskon, som bakas för fullt just nu. Här skrivs det om familjeliv, kost och träning. Mina tre grundpelare i livet. Välkommen in!

RSS 2.0