Madde v W

Jag skriver inte så ofta om mina tankar och funderingar här på bloggen...

Helt ärligt är är jag ganska dålig på att prata om dem också, även med mina nära och kära. Är jag frustrerad eller mår dåligt och behöver någon att prata med så ringer jag mamma. Inför alla andra vill jag helst vara glad och pigg. Gråter gör jag, om jag absolut måste, helst i duschen. Ibland händer det när jag druckit alkohol också. Jag ogillar starkt att gråta! Jag tror inte att det är många som sett mig fälla tårar nykter, har du gjort det så kan du räknas till några av de få som jag öppnat mig för.

De senaste veckorna har det flugit runt många funderingar i mitt huvud. Många saker är på gång och framtiden är lite oviss. Jag avundas människor som har starka mål och som vet vad de vill göra med sitt liv. Jag hör till dem som inte vet. Jag är inte rädd för ovissheten, det är också en slags frihet utan måsten och krav. Jag har en ofattligt bra grund och mina förutsättningar är mycket goda. Men den närmsta framtiden är ändå skrämmande, spännande men skrämmande!

Igår hade jag svårt att somna. Delvis på grund av att jag intagit fler koppar kaffe än jag vanligtvis brukar och för att jag tränat ganska sent och då brukar få sömnproblem. Men den största anledningen var att jag kände mig ensam. Lonely not alone. Jag gillar inte att svenska språket bara har ett ord för ensam, norge har två; alene och ensom. Jag har inget emot att vara alene, men jag hatar att känna mig ensom. 

När jag har varit i förhållanden så har jag aldrig haft sömnproblem. Har jag någon bredvid mig i sängen så sover jag som en stock. Jag behöver inte ens bli omhållen, att se en rygg på andra sidan sängen håller mig kolugn. Ibland kan jag till och med tycka att det är jobbigt att ligga för nära varandra. Att vakna av att höften låst sig eller att armen somnat är inte direkt skönt...

Just nu skulle det dock vara väldigt mysigt att vakna i någons famn. Jag längtar efter fredagskvällar uppkrupen i soffan i mysbyxor, jag saknar någon jag kan köpa choklad till, jag vill ta långa bilfärder med lugna favoriter, jag saknar någon som tycker jag är vacker utan smink, jag längtar efter skratt och bus, men mest av allt så saknar jag någon att somna och vakna tillsammans med. Även om axeln ömmar eller fötterna är stelfrusna för de inte fått nått täcke på sig...