Bebisbubbla
Vi är såklart inne i världens bebisbubbla nu och vi får se när jag tänker komma tillbaka till verkligheten. Jag börjar skymta den lite bakom all lycka, stress och trötthet. Just nu ligger all fokus på att försöka ta det lugnt och finnas till för lilla snuttan närhelst hon behöver det. Samtidigt ska storasyster också ha sin tid och att ha mat på bordet är också viktigt. Återkommer så småningom!
När det gör ont blir jag nervös
En kollega gav Bebben smeknamnet Blyger igår, tycker det passar väldigt bra... Fast 4 dagar över tiden är ju inte ovanligt eller speciellt långt egentligen. Men nog går dagarna långsammare nu när vi passerat det beräknade datumet. Jag försöker att inte tänka på det alltför mycket och hålla mig sysselsatt. Än har jag inte blivit galen i alla fall.
Vecka 41
Idag har jag gått 2 dagar över tiden, MEN barnet är inte överburet förrns vecka 43. Så Bebben har fortfarande tid på sig att komma ut innan det blir dags för igångsättning. På 1177s hemsida står det såhär:
"Många tycker att det är frustrerande att vänta på att barnet ska komma. Men det finns flera fördelar med att vara gravid länge. Kroppen hinner mogna, livmodertappen blir mjuk och hormonet relaxin hinner mjuka upp bäckenfogarna ytterligare. Det kan göra att förlossningen blir smidigare. Livmodermunnen blir mjuk och börjar öppna sig, och kroppen blir bättre förberedd på att föda barn. Att föda när kroppen sätter igång av sig själv är alltid bäst så länge det inte finns några komplikationer."
Det låter faktiskt inte helt fel med lite fördelar och som sagt, Bebben har fortfarande tid på sig. Jag har lite känningar, mensvärk, om dagarna som kommer och går. Men de gör inte speciellt ont utan är mer en molande känsla. Sammandragningar får jag lite titt som tätt och det är imponerande hur hård magen kan bli då. Ibland är det svårt att sitta så jag blir tvungen att lägga mig en stund tills de släppt.
Inatt vaknade jag 3 ggr av att det faktiskt gjorde ont och förhoppningar tändes, men imorse var det borta. Ingen Bebbe än inte!
Gårdagens magge!BF 150511
I 40 hela veckor har vi räknat ner till just den här dagen. Det har gått förvånansvärt snabbt måste jag säga. Jag var inställd på och trodde att tiden skulle gå så segt så segt men det har den inte. Jag tycker inte det var längesedan vi i början av december sa till Signe att först ska Madde fylla år, sedan kommer tomten, sedan fyller du år, sedan ska pappa fylla år SEN kommer Bebben! Och nu är det maj, 11 maj 2015, Bebbens BF.
Än har ingen Bebbe dykt ut och jag misstänker att den inte planerar att göra det heller. Vi får nog gott hålla oss några dagar till innan lillasyster eller lillebror kommer. Dagen till ära gjordes i alla fall ett sista besök hos min barnmorska. Snacka om rutinundersökning, 8 minuter var jag inne hos henne. Först vägning, koll av blodtryck, kolla om Bebben fortfarande var fixerad, mätning av magen och mätning av hjärtljud. Allt var bra, blodtryck 115/74, magen mätte 36 cm och hjärtljuden 144.
Jag fick tid för "vecka 41 undersökning". Den görs i Hudiksvall och vi fick tid den 20 maj men jag hoppas att Bebben är ute tills dess så vi slipper. Det är ju hela 9 dagar dit och även om jag inte är superstressad över att Bebben verkar ha det alldeles för bra därinne så hoppas och tror jag ändå den ändrar sig och kommer ut ganska snart.
Smoothies, en gravids räddning?
Jag har faktiskt inte haft några direkta cravings under min graviditet.
MEN något som jag ätit/druckit väldigt mycket är smoothies och juicer. Under den första halvan av graviditeten så var jag ganska känslig mot matos. Inte så att jag mådde illa men det hände ofta att när jag hade lagat färdigt maten och vi skulle sätta oss för att äta så var jag inte ett dugg sugen på det jag lagat. Jag har också under hela graviditeten haft svårt att äta ordentliga portioner, jag har bara fått i mig mindre mängder mat. Många gånger har Signe ätit mer än vad jag gjort.
Jag har heller inte varit speciellt sugen på grönsaker. Paprika är till exempel en grönsak jag vanligtvis tycker väldigt mycket om men under dessa månader har jag inte tyckt att den smakat någonting. Kroppen kan verkligen bete sig knasigt...
Eftersom jag är kostintresserad och till och med utbildad inom ämnet så har dessa faktum oroat mig lite. Jag vet att min kropp behöver extra mycket näringsrik och bra mat nu när den har en liten parasit innuti sig som också ska tillgodose sig en massa byggstenar. Sen är kroppen smart, jag vet att Bebben får det den behöver. Min kropp prioriterar bebisen framför sig själv och den kommer, om så behövs, att ta ifrån mina sparade depåer. Detta kommer dock att påverka mig, jag kommer bli trött, orkeslös och må sämre. Det har jag absolut inte haft lust med!
Så lösningen då? Jo, för det första så har jag varit väldigt noga med att äta mellanmål. Då jag oftast bara fått i mig mindre mängder mat så har det istället blivit ofta. "Second breakfast" är exempelvis numera standard för mig, jag äter någonting innan jag lämnar Signe på dagis och sedan runt 10 tiden plockar jag i mig något mer.
Jag har hela tiden haft tänket "många bäckar små". Det är bättre med en skiva paprika på min macka än ingen alls. Får jag i mig två körsbärstomater är det bättre än inga och ett halvt skivat äpple i filen räcker om det är vad jag orkar. Har jag varit sugen och öppnat kylskåpet så har jag tagit några nötter medans jag bestämt mig för vad jag vill ha, osv.
För att få upp "nyttigheten" i maten har smoothies och juicer blivit två av mina bästa vänner. Nästan varje dag startar jag min första frukost med ett glas av Paulúns superjuice. Gärna smaken apelsin och havtorn som jag spetsat med några frysta jordgubbar, nån bit fryst broccoli och eventuellt lite färsk ingefära. Det låter kanske knasigt men efter några sekunder i min älskade mixer så får jag en härligt kall och god juice och jag lovar, det smakar inte ens broccoli.
Smoothies har jag druckit både som frukost och mellanmål. Det bästa med en smoothie är att man kan variera den otroligt mycket och wow vad jag varit uppfinningsrik när det gäller saker jag stoppat i dem under den här perioden. Det är så lätt att "gömma" smaker i en smoothie eftersom den nästan alltid blir god, vad man än stoppar i för tok. Min bas ser dock alltid likadan ut, det är alltid bär, banan och någon slags mjölk i mina smoothies. Favoriten just nu är hallon, blåbär, banan och komjölk. Sedan tillsätter jag alltid någon grön bladgrönsak, grönkål och babyspenat fungerar utmärkt. Jag häller även i ett gäng gojibär, pumpakärnor och chiafrön. Sedan är det bara att experimentera! Grönsaker, frukter, bär, nötter, nötsmör, kokosolja, yoghurt, kvarg, keso, juicer, nötmjölk av alla dess slag, och allt annat man kan komma på att pluppa i. Allt för att göra smoothien så näringstät som det bara går, fullproppad med vitaminer, mineraler och andra nyttigheter!
Något jag dock inte stoppat i min smoothie under den här perioden är ägg. När man är gravid ska man inte äta råa ägg men annars så rekomenderar jag det eftersom att ägg innehåller massor med bra grejer och förstärker mättnadskänslan väldigt bra.
Jag vill avsluta det här inlägget med att påpeka att jag självklart haft förfärliga kostdagar och jag har ätit socker och mycket annat skit, speciellt under den andra halvan av den här graviditeten. En period åt vi väldigt mycket halvfabrikat eftersom jag inte orkade eller hade lust att laga mat. Men tack vare mina små knep så har kostnörden inom mig kunnat stressa ner och ta det lugnt. Jag vet att jag i alla fall fick i mig frukt, bär och grönsaker till frukost och mellanmål fast jag levt på varma mackor resten av måltiderna. Och det var ju faktiskt en skiva tomat på den där flottiga mackan... ;)
Avslutning Born to Move
Kom precis på att jag har nog inte skrivit om Born to Move tidigare. Det är i alla fall träning för barn och ungdomar, ett koncept som Les Mills tagit fram.
Genom Gymmix så har jag och två instruktörer till, Anna och Johanna, kört 6-7 år och 8-12 år. 14 onsdagar denna termin blev det och igår var det alltså avslutning. Dagen till ära hade vi bjudit in släkt och vänner att komma och kolla på barnen. De visade upp lite av vad vi haft för oss, dans, kick och box, lekar, yoga mm och sedan bjöd vi på fika. Barnen skötte sig galant och föräldrarna uppskattar alltid att få se vad vi har hållit på med.
Vecka 40
Enbart 6 dagar kvar till beräknad förlossning men det är relativt lugnt innuti magen. I söndags hade jag endel förvärkar men de lugnade ner sig natten mot måndagen. Sedan dess har jag bara känt lite "mensvärk", tryck och nån stöt, förutom Bebbens rörelser förstås. Det verkar inte som Bebben har någon större brådska ut till oss.
Sedan kollade vi blodtrycket som var 116/72, också bra. Hon kände så Bebben fortfarande var fixerad vilket den varit i över 2 veckor nu. Mätte magen, 35 cm visade måttbandet på och hjärtljudet på Bebben var 144. När hon skrev in alla värden i sin dator så visade programmet att jag följer min kurva som jag ska. Exemplarisk Bebbe!
Enligt 1177 så kan vikt och längd variera mycket men bebisen väger i genomsnitt 3600 gram och är 51 cm lång nu. Jag tycker det ska vara trångt därinne och att det skulle vara mycket behagligare att få komma ut. Men som förstföderska är det ju vanligt att gå över tiden så vi får väl se när Bebben har lust att komma!
Vecka 39
Det känns lite bakvänt att börja skriva om den så här sent, bara 13 dagar kvar till beräknad födsel. Bebben är ju faktiskt färdig nu, den ligger bara och gosar till sig. På 1177s sida står det att fostret väger ca 3,2 kg och är ungefär 50 cm långt. Jag har svårt att ta in att det befinner sig en 3 kilos bebis inuti min mage trots att det är väldigt uppenbart på min form.
Jag har mått väldigt bra under hela graviditeten, enligt min barnmorska har jag haft en drömgraviditet. Jag har inte mått illa under en endaste dag, har inte haft någon foglossning eller andra komplikationer. Jag var dödstrött en period i början av graviditeten, led av falsk ischias under 2 dagar runt vecka 20, hade problem med matos och dålig matlust ganska länge i början och mitten, blött mycket näsblod nu på slutet och haft lite ont i ryggen. Vissa dagar nu senaste tiden har jag spenderat framför TVn i soffan. Det har krävts en riktig insats enbart för att orka hänga tvätten dessa dagar. Fruktansvärt frustrerande när man är van att kunna hålla ett högt tempo hela dagarna. Jag trivs inte alls med att känna mig så här begränsad, varken när det gäller orken eller rörelsefriheten. Trots att jag enbart gått upp 13 kilo så känner jag mig lika smidig som en valross på land.
