Stå på ski

Det här har varit den bästa dagen på länge!!!



I går kväll ringde kusin André och frågade om jag ville följa med och åka bräda/skidor idag. Jag berättade att jag skulle jobba och inte kunde. Jag tyckte det var skittråkigt för jag hade verkligen velat följa med. När jag lagt på så funderade jag några minuter och sedan skickade jag ett mess till min kollega Hannah: "Du har ikke lyst å jobbe i morgen? ;)". Och vet ni, det hade hon!! JAAAA!!! Så jag ringde glatt upp André igen och berättade att jag skulle med. Vi bestämde att vi skulle mötas upp halv 11 på Jernbanetorget för att ta t-banan upp till Tryvann.

Glad som ett litet barn på julafton så vaknade jag först klockan 6, jag tvingade såklart mig själv att somna om igen. En timme senare vaknade jag igen och gav mig själv lov att kliva upp efter en stunds olyckade försök att sova ännu en timme. 

Jag sprang ner i källaren och rotade fram skidor och pjäxor. Gjorde mig iordning och åt en ordentlig frukost. När Pernilla vaknade så blev det en par vändor till ner i källaren. Först för att leta reda på hennes googles som jag fick låna och sedan för att hämta hennes skiddress som jag också lånade. Så snällt av henne! Lite knäppt att jag har skidor och pjäxor här men resten av utrustningen hemma i Ljusdal... Hur tänkte jag där egentligen?!



När klockan var 10 och jag var på väg att göra mig iordning och gå till trikken kom jag på att det tar ca 15 minuter med bil för mig upp till Tryvann. Bestämde med André att han skulle komma hit och åka bil med mig åsså skulle vi möta de andra där uppe. Sagt och gjort, så gjorde vi!

Uppe på Tryvanns t-banestation hämtade vi upp Carro, Olle och Berna och sedan blev det en heldag i skidbackarna. Jag och Berna åkte skidor och de andra snowboard. Olle hade inte stått på en bräda många gånger tidigare och han imponerade ordentligt. Jäklarns vad bra han hängde med! Visserligen kan han åka skidor men ändå, grym!

De två första åken var jag lite försiktig, det var ändå två år sedan jag stog på ett par skidor, men sen så körde jag fullt ös. Herreguuuuuud så UNDERBART det är att flyga fram över snön. Frihetskänslan och den överväldigande glädjen som sköljs öven en är helt sanslös. Jag var tvungen att glädjeskrika lite då och då för att "lätta på trycket". Jag kunde heller inte sluta berätta för de andra hur kul, och vilken bra idé jag tyckte att det var. =) Solen stekte ordentligt och det var vindstilla. Vi tog en välförtjänt lunchpaus där vi åt nygrillade hamburgare. Det smakade så galet bra. Det sista åket kändes ordentligt i benmusklerna och jag misstänker att jag kommer vara rejält stel i morgon...

Varför gör jag inte sånt här oftare?!


Berna slappar i solen!


Tröga snowboardåkare... ;)


Kusin André och jag!


Berna och Carro!


Carro och Olle!

Tack, tack, tack, tack, tack för idag! Nu ska jag däcka i sängen, jag kommer sova som en stock. Antagligen kommer jag snarka som en gorilla också, lika bra det då jag delar säng med mästaren i snarkningar inatt, nämligen Shira.... ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0